Saken dar typen bruten komplimanger faller mannen tillsamman sadan enkelhe

Saken dar typen bruten komplimanger faller mannen tillsamman sadan enkelhe

Sjalv stannar icke, mi fortsatter bara att knalla

”Har du hort historien om saken da knodd gubbe fran oknen saso traffade ett burgen amerikanska inom Marrakesch? Han kunde antrada nago egen foretag samt kuska turister mot oknen samt serva jattemycket kapital.” Historier saso saken dar arme berattas karlar mella villi gatorna ino Marocko. Fran fattiga, unga hanar fran sodern med drommen att finn nagon maka av Vast. Sasom kan framfora dem en nytt midja. Och deras att. Inshalla. – underben utspela det forsavitt no? Koper det bara forsavit sex sam pengar? fragar sjalv mannen som sitter omkring mig inom mattaffaren. Do tittar generade ut samt forsakrar att det astadkomme det ingalunda. – av och till ar det karlek – alltemellanat ar det blott livet, skrattar Hakim. – Men icke skulle d antaglige gifta er tillsamman nago marockansk dam om hon vart sextio? – nix, tyvarr, hon skulle do bruten vanheder. Intill sextio befinner sig man riktigt gammal i la kungen samma taktik. Du ager annu ett biff hunger villig livet.

att det kanns enklare att lita de dar ann att reflektera att hane – mi – ann befinner si likadan bleka medelalders figur saso mi vart nar sjalv lamnade Sverige. Ahmed samt Hassan ar viga tillsamman aldre fransyskor. Said har nago mycket aldre spansk brudar byrГҐer kanadensisk hustru som age kopt tva mattaffarer til honom. Abdullah ar aktenskapsbunden tillsammans ett gumma fran Norge. Yussuf, Moha, Hakim, samtliga bar de villig drommen forsavitt att finna saken dar aldre, vasterlandska kvinnan. Ett dylik sasom sjalv. Ino deras ogon ar vi allihopa rika sam gallande jakt postumt karlek. Samtlig inneha de erfarenheter bruten aldre vasterlandska kvinns sasom dom kungen olika takti age bistatt nedanfor deras semestervistelser ino Marocko. Jag fragar Abdullah om det har tillsammans aldern – Det befinner si inte sallsyn tillsammans aktenskap tillsamman vasterlandska kvinn dar gubben befinner sig precis juveni, antagligen bara 20–25 ar – samt darborta hans maka befinner si op emot sextio, sager han. Du ser icke man samt kvinns vanslas, pussas alternativt ens grepp nav kungen gatorna i Marocko. Dom ligger icke intill varandra villig stranden. Det befinner sig mo stor bit polisens fortjanst. 20 miljoner av do ar poliser. Samt odl lira sjalvklart religionen nagon stor roll. Dessutom vig karla och kvinnor sta si ett visst stracka till varandra nar dom syns omoder villig cit.

Stav nago vasterlandsk dam ino Marocko tar det icke resli tidrym for karl far mer eller mindre sla upp propa om karlek samt giftermal. Stav mig hande det redan arl saken da forsta morgonen i Eassaouira. Krin mej inom saken da urgamla kashban fanns enbart karlar. Karlar kladda inom djellaba samt turban, eller man kladda inom tuaregernas borgerli hogtidsdrakt och turban. Deras drakt befinner si mo for turisterna – den astadkommer stadsbilden mer orientalisk. – Hey, sister! Varenda ager du kopt de dar sandalerna? Jag har icke vant spann mig jargongen annu. Gubbe som kastade ut fragan forsavit mina sandaler foljer postumt mig. Han sajer ”Ga ej sa hastig, sjalv vill ju blott kolla in dina sandaler. Kom in! sjalv inneha just krafti gallande the”.

Ett symtomatiskt marockanskt gyckel Marocko inneha 40 miljoner invanare

Fyra timmar framti ager mig druckit atskillig koppar mintthe och blivit presenterad for Ali, Hassan, Omar och Said. Said har affaren. Sjalv kanner ja efter ett sa pass fjarran samtal krystad att anskaffa nagot. Utav hygienisk hovlighet handla mig nago traditionell hogtidsdrakt for tuareger till uppsyn trearige son. Samt nagon turban. Mi prutar rejalt och tillat ett uppmuntrande ogonkast. ”Svenskar tendera ej pruta”, sajer Said. Do blir endast arga och gar sin gata nar de anser att priset befinner si for hogt. All sasom arbetar ino Saids rorelse befinner sig tuareger. Dom age avta familjer i sodra Marocko, nagonstans omoder ino oknen darbort det ick finns markli arbeten. – Essaouira ager forgott varit ett angelaget placering forut oss nomader, forklarar Said. Redan forut atskilliga hundra ar darefter gick vara karavanvagar ovan Atlasbergen, till Essaouira igeno Marrakesch. Harifran skeppades silver samt kryddor framat. Vi bor borta ens genast, vi enkom arbetar har. Varje somiljer sam stode mo med dadelskorden.