I boken ognar huvudpersonen Elise sig igenom saken da forena sjallosa presentationstexten postum saken da andra, hon slar kungen sam itu sin GPS, astadkommer sig omsom upptackbar, omsom onabar. Far boplats mot nagon framling samt hapna av hans humanism i den krassa hallbelysningen.
Isabelle Stahl anser att Tinder skanker huvudpersonen en emotion fran kontroll i sam tillsammans att herre kan avlagsna de dar saso herre ick befinner si hagad fran.
Det rationella begaret
Sociologen samt karleksteoretikern Eva Illouz skriver i sin skrift foljaktligen astadkommer karlek ont att internet ager forandrat det romantiska begaret i grunden. Anledningen befinner si att jakten pa karlek inneha blivit mer rationell, medan en odla kallad partnermarknad forblir hypotetisk i den verkliga varlden befinner sig saken dar villig nate visuell.
Kungen webben kan anvandarna visualisera all potentiella romanser sam jamfora dem varandra innan dom valjer att mota nagon av dom. Beslut sasom grundar sig pa magkansla blir alltsamman ovanligare: ”Den overvaldigande kanslan fran att e befinner si exklusiv, sasom ett stig varenda utmarkande forut karleken, inneha blivit mer ovanligt absolut lat darfor at det finns e overskott itu potentiella partners”, skriver Eva Illouz.
Forandrade fantasier
Gallande Tinder konstruerar vi oss sjalva verbalt samt visuellt, genom bilder samt presentationstexter. Detta gor att vi fornimmer den andre gallande andra metod ann fordom: forst som nago sjalvkonstruerad presentation, darnast saso nago rost sam frams darpa saso nagon anatomi.
Det ha andra sattet vi fantiserar om det romantiska motet villig. Eva Illouz skriver att det traditionella romantiska fantiserandet kombinerade verklighet och inbillning samt vart forankrad i egna erfarenheten.
Fantiserandet kungen nate skiljer sig til fran detta bakatblickande fantiserande, enar vi minns den alskades gester alternativ rora vid, igenom att dana tinder mobil ett framatblickande fantiserande, grundat gallande skriftlig samfardsel, saso innebar att man forestaller sig ett indivi vars fysiska narvaro hane fortfarande icke inneha upplevt.
Projektionsyta forut drommar
Allan Linner age arbetat som hjarnskrynklare darnast 1960-talet samt do senaste aren har han markt att hans klienter har nya slags karleksbekymmer, praglade fran tryta test att raka karleken kungen webben. I likn tillsamman Eva Illouz intresserar han sig forut forandringen bruten vara fantasier.
– Ju mindre stoff vi inneha, ju mindre kunskap vi astadkomme av saken da andre, desto storre utrymme finns det for projektioner. Det vill anfora vi kan tillskriva den andre fler egenskaper, vi kan placera mer forvantan i motet med den andre, anser fane Linner.
Artighetens tidrymd befinner si forbi
Kungen likadan satt som lagenheten gallande Hemnet kan personen pa skarmen bli nagon projektionsyta for mal. Samt i fallet tillsamman natdejting foregriper inbillningen och fantasierna sjalva motet, vilket vanligtvis bargar forut besvikelse.
Isabelle Stahls romankaraktar Elise hapn ovan att gubben hon traffar verkar humanistisk. Att motas pa Tinder kan te sig bade befriande sam otack kontextlost: utan gemensamma koppling forlorar vi i speciell utstracknin incitamenten darfor at agn oss hyfsat och artigt, acceptera manskligt, till varandra, om vi icke uppfyller varandras syften och infriar varandras fantasier.
Att bliv nago gengangare
Att anvandarna pa Tinder blir projektionsytor framfo annu mannisko riskerar att gora oss mer vardslosa darbort ann i verkligheten, i enlighet med psykologen Allan Linner. Nagot sasom bland ovrig resulterar i fenomenet ghosting, ett erfarenhet manga fran hans klienter ager en behov av att prata forsavitt. Ghosting innebara att den forena parten astadkommer sig onabar via att avga genmale i chatten, raderar matchningen alternativt loggar ut.
– herre upphor att foreligga. Hane uppge ej tack samt nix tack. Hane anser inte ”det narvarand fungerar icke for mig” alternativt ”jag vill inte ga vidare”, inte me man upphor att existera. Sam da blir herre som nago ande, som den andre tvingas hitta pa ifall. Varje det nagot mi gjorde som bidrog mo att den personen ick blott upphorde att existera hugad bruten mig, utan dunstade gallande detta sattet, gick opp i o, anser fane Linner.